Category Archives: Studiecirkeln historisk liv och hantverk

Schema för Historiskt hantverk och liv. Hösten 2013.

På torsdag fortsätter jag med min studiecirkel Historiskt hantverk och liv där vi fortsätter utforska historien med hjälp av hantverk och praktiska övningar. Höstens stora tema blir matkultur och konservering men mycket annat kul.

Resultaten kommer att publiceras här men främst på projektets egna blogg.

12 september.
Minitema – Insaltning och matkultur förr.

26 september.
Stortema – Blocktryck

10 oktober.
Minitema – Östgötskt bak och folklig sång.

24 oktober.
Stortema – Besök på Westerbergs repslageri

7 november.
Minitema – Impregnering av tyg och skinn på gammalt vis.

21 november.
Stortema – Något studiebesök

5 december.
Minitema – Folklig sång och glass innan frysboxen.

19 december.
Stortema – Julmat förr.

 

Trevlig höst! (om den nu kommer…)

2 kommentarer

Filed under Studiecirkeln historisk liv och hantverk

Med rök inviger vi våren. Säsongsavslutning för historiskt hantverk och liv.

Vi har haft vårt sista tema med min studiecirkel Historiskt hantverk och liv som jag har på Stadsmuseet i Norrköping. På vår sista träff utforskade vi krutvapen och pilpågar.  Jag hoppas kunna fortsätta med studiecirkeln till hösten med nya spännande äventyr.

Läs och lär:

Bland tunga pilar och grova musköter.

 

Lämna en kommentar

Filed under Studiecirkeln historisk liv och hantverk

Historiskt hantverk och liv IV. Oskarpt läge.

Detta är en bloggpost från min studiecirkel Historiskt hantverk och liv som även den har en blogg.
Historiskt hantverk och liv.

 

Historiskt fotografi, ingen enkel match.

Mitt under påsklovet samlades studiecirkeln på nytt för att pröva att bygga kameror. Att fotografera har under nästan 200 gått ifrån att vara en ovanlig, exklusiv företeelse till att bli en högst alldaglig syssla som är inflätat med vårt sätt att leva. I dag bär vi bokstavligen våra liv och våra minnen genom kameralinsen. Men när vi igår sökte oss till fotografins barndom upptäckte vi att de första fotograferna inte hade det så lätt.

Inför denna träff gjorde vi några experiment på museet, något du kan läsa om HÄR.

P1010842
Deltagarna tog med egna papplådor hemifrån, allt ifrån skokartonger till tvättmedelsförpackningar. Med stor iver tvingades vi täcka deras innanmäte med svart papp eftersom vi var i behov av det tynande dagsljuset. Det var också skymningen som skulle komma att vara den största käppen i hjulet för att få bra bilder. Långsamt under kvällens gång ändrades ljusförhållandena vilket gjorde det svårare att bedöma slutartiden för våra kameror.

I första fotoomgången valde vi tidstypiska motiv från Bergsbron. Här är alla glada och krampaktigt håller i sina tejpade lådkameror.

P1010844

Det visade sig att kvällsolen var starkare än vad vi trodde vilket resulterade i att de flesta av våra bilder överexponerades. Vi laddade kamerorna några gånger men blev aldrig riktigt kloka på exponeringstiden. Några bra bilder blev det dock under kvällen.

P1010859
Helena och Fia med sina lyckade bilder av Strykjärnet i strömmen.

Efter ett trivsamt fika berättade kvällens lärare och museets fotointendent Anders Karlin om museets fotosamling. Han berättade om olika typer av tekniker som de tidigaste fotograferna använde. De första fotografernas liv är mycket fascinerande eftersom de reste runt i Sverige under 1840-50-talet och sökte upp sina kunder. Äventyraren Lars Jesper Benzelstierna (1809-1880) anses vara får första fotograf som tog teknologin till Sverige 1840 efter att tekniken lanserades i Paris 1839. Benzelstiernas första stopp på Sveriges första fotografturné blev Norrköping 1841. Tyvärr finns det bara ett känt fotografi på Nordiska museet som med säkerhet kan kopplas till denna fotograf.
P1010847

Han visade också på några guldkorn ur museets samlingar. Som denna färglagda bild från 1870-talet som är infärgad på baksidan av en välvd glasskiva.

P1010855
Fia och Helena upptäcker att Vladimir Putin bodde i Norrköping under 1870-talet.

Om två veckor fortsätter vi med eget arbete!

Vid pennan

Anders, studiecirkelledare.

Lämna en kommentar

Filed under Studiecirkeln historisk liv och hantverk

Historiskt hantverk och liv III: Om att bygga en kamera.

P1010625
Teresa, Fia och Anders K i aktion.

Eftersom det i år är fokus på fotografi på många av länets museum har jag valt att lägga in ett projekt om tidig fotografikonst i Historiskt hantverk och liv. För att kunna genomföra detta hade jag tillsammans med fotointendent Anders Karlin en fotoexperimentdag på museet. Vi ville undersöka huruvida vi kunde bygga lådkameror och använda dem i undervisningssyfte.

De första kamerorna som konstruerades var väldigt enkla, egentligen bara en låda som laddades med behandlade kopparplåtar Resultatet blev ett fotografi direkt på plåten, en så kallad Daguerrotyp. Plåtarna exponerades genom ett litet hål, bländaren. Exponeringstiderna varierade beroende på ljustillgången.

P1010630
Anders K, nöjd kamerabyggare. 

Vi valde att bygga kamerorna av svart tunn kartong respektive av en färdig liten kartong. Jag byggde med den färdiga wellpappkartongen och konstruktionen är tämligen enkel. Det som också behövs vid byggandet är limstift, eltejp, sax, folie och en nål.

P1010624

Jag började med att täcka hela insidan med svart papper och såg till att den blev helt tät. Jag skar ut ett litet hål i långsidan och täckte hålet på utsidan med en liten foliebit som jag sen limmade och tejpade fast. Sen gjordes en hållare för fotopappret på motsatta kartongväggen som är centrerat mot hålet. I folien gjorde jag ett litet hål försiktigt med nålen. Hålet blir slutaren.
Om man behöver en noggrannare beskrivning finns det gott om dem på nätet. Sök på ”pinhole camera”

P1010626

Nu är kameran klar!

Nu monterades fotopappret i ett mörkerrum och tillslöts med tejp på så att den blir helt tät. Vi använde oss av fotopapper som direkt projicerar en färdig positiv bild, det blir alltså inget negativ utan ett färdigt fotografi precis som de första daguerrotyperna. Vi prövade att blockera slutaren med fingrar eller med en tejpbit.

Omgång 1.

I första vändan hade vi ingen aning om vilken exponeringstid utan vi började med ca 40 sekunder. Vi ställde kameran på plats öppnade upp det lilla hålet och lät ljuset strömma in i det lilla hålet.

Vi gick till mörkerrummet och framkallade bilderna med traditionell utrustning och resultaten blev intressanta och lite mystiska. Slutsatsen: för lång exponeringstid.

img024
Museets verkstad.

Omgång 2.
Glada i hågen att det överhuvudtaget fungerade laddade vi upp med nya fotopapper och halverade exponeringstiden och fotograferade från bergsbron ner mot industrilandskapet med Grå huset och Strykjärnet.

img021
Grå huset.

Resultatet blev nu betydligt bättre med ca 20 sekunder. Vi blev alla imponerade över kvalitén vi fick fram med så på pass enkla medel. Beroende på hålets storlek och lådans storlek blev motivets proportioner olika. Min betydligt större kamera gav större motiv.

Vill du se de andras fotografier så finns de i originalartikeln på Historiskt hantverk och livs blogg. 

P1010632

I samband med dessa lådkameraexperiment passade jag på att ladda min gamla glasplåtskamera med samma fotopapper. Denna bälgkamera från tidigt 1900-tal fungerade perfekt med fotopapprets storlek. Resultaten blev mycket skiftande eftersom det tycks som den läcker in ljus i slutaren och på sidorna. Något som säkert går att åtgärda. Det är en speciell känsla att väcka en sådan gammal artefakt igen.

img028
Spökansikte på lusthuset.

img023

Mer spöken.

Om man tätar kameran kan det säkerligen bli mycket bra bilder, nu istället blev det pananormala bilder med spökansikten. Andarnas hus kan gå och duscha….

Jag blev fylld med den djupaste ödmjukhet inför de tidiga fotografernas verksamhet. Deras kameror var givetvis bättre men människans direkta hantverk i fotografikonsten var större. Det var en relativt lågteknologiskt hantverksform även med 1800-talets mått mätt och det ställde helt andra krav på fotografen som idag med teknologins hjälp har utraderats.

 

—————————————————————————————————————————

Veckans korta historiska kuriositet från Kurage

Den jämtländske Björn- och vargjägaren Nicolaus Nilsson (född 1856) fällde 99 vargar under sin livstid. Vid en jakt sköt han fem vargar som inbringade nog med skottpengar för att han skulle kunna köpa sig en fiol.

 

Kurage recenserar.
Anders Tengners bok Acess all areas. Detta är en något underhållande historisk exposé över några av de viktigaste hårdrocksbanden, skildrade av Sveriges kanske viktigaste musikjournalist. Här staplas historier om fylla, pajaserier och stora egon i hårdrockens värld. Underhållande och tjatigt.
3 flexisinglar av 5.

Lämna en kommentar

Filed under Övrigt & pålysningar, Studiecirkeln historisk liv och hantverk

Historiskt hantverk och liv II. Mer om ostformar och gamla hantverksvideos.

Studiecirkeln historiskt hantverk och liv rullar vidare, följ utvecklingen på vår blogg!

Historiskt hantverk och liv

I samband med arbetet med våra ostformar kom jag att tänka på några fantastiska hantverksvideos från tidigt 1900-tal som visar just träslöjd. Det går att komma långt med en vass kniv och borr. Den genomsnittlige allmogeslöjdaren i självhushållningens Sverige hade sällan tillgång till särskilt många verktyg, trots detta lyckas de åstadkomma mycket med dessa få verktyg. De mer eller mindre professionella allmogeslöjdarna som tjänade extra inkomst genom att tälja skedar, fästgåvor, träskor och korgar hade ofta en med våra mått mätt en mycket slimmad men specialiserad verktygsgarderob.

Jag vill verkligen slå ett slag för denna video från 1923  som visar lite olika sorters hantverk. Den visar hur träskomakaren, skedtäljaren och stolmakaren arbetar. Här får tittaren bevittna precisionen i händerna som håller i de enkla verktygen. Dessa filmer påminner om en primitiv tillverkningsindustri som vid denna tid är på upphällningen när den nya tidens industrialism är på genombrott under 1800-talets andra hälft.

Träskomakaren som är en åldrig herre och arbetar med stor precision fram ett par färdiga träskor med hjälp av en liten yxa, en tvärställd yxa,navare, skedborr/kniv, såg  och en bandkniv. Hans arbetsbänk, en träskomärr är mycket enkel men fyller sin funktion galant.  Det är troligt att han arbetar i färskt virke då hans verktyg skär som smör i virket.

Skedtäljaren arbetar på samma sätt som vi idag täljer skedar i råslöjd idag, i färskt virke med yxa, skedkniv och kniv. Märk precisionen i den lilla yxan, slöjdaren har rationaliserat sitt arbete så mycket han kan och därför vill han avverka det mesta med yxan innan han går på med kniven. Det märks också i hans sätt att använda tjäckelyxa istället för skedkniv när han urholkar skeden. Notera också de specialiserade greppen han använder med kniven som hävstången med knäet.

Trakten kring Borås är känd för sin saluslöjd både inom trä och textil. Med hjälp av gårdfarihandlare försåldes varorna runt om i hela Sverige. Borås är i princip grundat på denna tillverkningsindustri.  Specialiseringen var utbredd och den sista hantverkaren, stolmakaren använder sig av några få hyvlar, stämjärn och standardiserade mallar. Verktyg som de flesta idag med enkla medel kan frambringa. Hans hyvelbänk är ett enkelt väggbord av grova brädor och mycket arbete utförs fortfarande med kniv och yxa.

En annan spännande video från 1938 är finsk och visar också lite mer udda trähantverk och lekfullheten är något större här.

Ur svts öppna arkiv finns också några bra filmer, bland annat denna som är ur samma svit från 1923 som Torsten Lenk producerade.

http://www.svtplay.se/klipp/98754

När ni tittat klart är det bara att grabba yxan och kniven och fundera lite.

 

—————————————————————————————————————————

Veckans korta historiska kuriositet från Kurage

Veckans historiska kuriositet är ett citat:

”Vår tid  är av för stort värde att dansas bort”

Citatet myntades av tidningen Östgöten år 1887 i moralpanik när den borgerliga tidningen försökte stävja arbetarnas intresse för den syndiga umgängesdansen.

Lämna en kommentar

Filed under Studiecirkeln historisk liv och hantverk, Trä