Den legendariska Llewellyn Lloyds bössa?

Som bekant samlar jag bara svenska jaktvapen och nu har jag gjort ett undantag för en gång skull. På grund av en fascinerande historia.

P1030975

Vapnet är en lätt, smidig men grov jaktstudsare. Bra i balansen och försedd med goda riktmedel som diopterfäste och snälltryck. Studsaren saknar stämplar men bär en tydlig prägel av 1800-talets ofta knöliga formspråk (som vanligen också saknar den slanka designen som återfinns under 1700-talet). Eftersom den saknar stämplar torde den inte belgisk eller engelsk men kanske kommer den från ett land som saknar ”proofhouses” som Tyskland. Låset är nog äldre och låsplattans storlek tycks ha ändrats och dolda nitar skvallrar om ett tidigare liv som flintlåsvapen, kanske i en annan stock. Kolven bär spår av en tydlig men tidsenlig lagning medelst spårskruv och mässingsplattor. Det mest mystiska är den stora vingmuttern på undersidan av kolven. Vad är den bra för? Bästa gissningen hittills är att studsaren en period tjänat som sälbössa och monterats i släde. Men har någon av er läsare ett bättre förslag så säg till.

P1030976P1030977
P1030978

Llewellyn Lloyd
Vad som gjorde att jag införlivade bössan var proveniensen, som för mig från början sa ingenting. Bössan sades vara tillskriven en viss Llewellyn Lloyd som påstods vara en känd björnjägare under 1800-talet. Innan jag slog till började jag söka mer info och fann ett spännande livsöde.

85334Den kände björnjägaren Lloyd på äldre dagar. Bohusläns museum.

Llewellyn Lloyd (bara namnet är fantastiskt…) föddes 27 juli 1792 i England och fadern var bankir och godsägare. Hans ekonomiskt oberoende ställning gjorde att han kunde ägna sig åt det han tyckte mest om, det vill säga jaga och skriva. Detta resulterade i att han 1823 slog sig ner i Värmland och därifrån drog han runt i Skandinavien i ett slags jägarvagabondliv. I Värmland umgicks han närmast oskiljaktigt med Sveriges vid den tiden mest framstående jägare, hovjaktmästare Herman Falk. Han rörde sig ledigt mellan olika samhällsklasser och kallades av allmogen för det charmigt försvenskade ”Lars Lejd” och ”Låjdherrn”. Han bodde ofta hos finntorpare och bönder ute på landsbygden och klädde sig även stundom i böndernas praktiska vadmalskläder.

Snart blev han vid sidan av Falk den mest beryktade björnjägaren och det påstås att han deltagit i över hundra björnjakter. Han hade för vana att outtröttligt förfölja björnar med skidor. Lloyd var dock inte bara en av 1800-talets största jaktidioter utan hade även ett stort intresse för zoologi och etnologi. Han beskrev djurlivet och faunan i norden och allmogens seder och bruk i ett antal böcker som fann stor spridning i såväl England som Sverige. Lloyd brevväxlade även med Charles Darwin. Hans reseguide Jagtnöjen i Sverige och Norrige från 1830 är hisnande läsning och ger mycket intressanta inblickar i 1800-talets Sverige.

HDardel___LloydSkämtteckning av den kände konstnären Dardel som även illustrerade Lloyds verk. Vänersborgs museum.

Mängden berättelser om Lloyd är närmast oöverskådligt och en av dem som skildrat Lloyds förehavanden är Gustaf Schröder som själv växte upp och jagade i Värmland. Schröder är troligtvis den som mest ingående skildrat den svenska jakten och Schröder träffade Lloyd många gånger och korresponderade även med honom.

Schröder skriver bland annat om Lloyd:

”Lloyds metod att jaga björn var förnämligast med hundar och skidåkning. Kunde han skjuta björnen uti eller vid idet, försmådde han icke detta, men kom björnen upp och gick undan, har väl ingen i Värmlands skogar utvecklat en sådan ihärdighet som han. Dagar, veckor, ja, hela vintern kunde han, med de avbrott väderlek och andra förhållanden nödvändiga, förfölja en björn han som han en gång uppjagat. ”

”Vilken jägare som helst, även i våra dagar, måste häpna, då Lloyd säger sig icke haft ett bra jaktår, om han han ej därunder nått antalet 600 par fåglar”

Det står klart att Lloyd var en ganska energisk herre som i princip vigde sitt liv till sina intressen, få förunnat i den tid han verkade.

Är detta Lloyds bössa?
Detta är såklart den brännheta frågan och som jag skrev innan är geväret tillskrivet Lloyd, vilket är så att säga den lägre misstänkliga graden. Inledningsvis är detta ett vapen som passar i tidsperiod och som mycket väl lämpar sig för rörlig jakt på större bytesdjur. Det är en robust och praktisk studsare, väl lämpad för sitt tilltänkta syfte.

Bakgrunden till proviniensen så långt som det går att spåra är att vapnet har hängt i styrelserummet på NOHAB i Trollhättan och i samband med Nohabs omformning skingrades dessa vapen. I inventarieförteckningen gick denna bössa under namnet ”Lloyds bössa”. Nohab var ursprungligen ett viktigt företag som tillverkade ångturbiner, ånglock och andra stora mekaniska konstruktioner. Företaget grundades 1847 och omformades under 1970-80-talet och det är troligt att det var i denna veva som många inventarier såldes ut. Vapnet har sen gått mellan ett få antal respekterade samlare. Det är inte helt långsökt att tänka sig att vapnet någon gång hamnat i Nohabs ägo eftersom Lloyd flyttade till Vänersborgstrakten 1831 och bodde där till hans död år 1872. Vänersborg ligger nästgårds till Trollhättan så det stämmer mycket bra geografiskt.

Mer information än så har jag inte men så mycket kan jag säga att det är plausibelt.

 

Just nu så ställs Lloydens liv ut på Vänersborgs museum.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/lloydens-liv-pa-museum

Källor:

Riksarkivet.

Vänersborgs museum

Gustaf Schröder Jaktminnen från skog och slätt IV. 1955.

—————————————————————————————————————————

Veckans korta historiska kuriositet från Kurage

Vad som också är intressant är att Lloyd hade en oäkta son som fick namnet Charles Andersson. Denne Charles gick delvis i sin faders fotspår och blev en känd upptäcktsresande i Afrika. Han skrev flera böcker  om olika platser i Afrika som utkom på flera språk. Han dog i öknen i närheten av Kunenefloden.

Lämna en kommentar

Filed under Antika vapen, Vapen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s