Monthly Archives: maj 2012

Krogen I. Skapandet av en 1800-talskrog.

Ett märkligt utrymme som finns på Liljerum är en slags drängstuga. Ett ganska stort rum med murstock. Det kan ha tjänat som bykstuga, exakt vad vet vi inte, och senast var det i funktion som förråd och innan det rum åt förra ägarnas dotter. Tidigt funderade vi över vad vi skulle nyttja rummet till, vi ämnade det till något stort. För ett antal somrar sedan besökte vi en väns beryktade lönnkrog Blå tuppen, vars verksamhet idag intet finns kvar. I ett liknande utrymme hade ägarna inhyst en mycket trevlig liten krog med hög trivselfaktor. Med denna inspiration i klart minne stod det snart klart att det var en lantlig 1800-talskrog vi tänkt inhysa för oss och våra vänner. En lönnkrog kort och gott.

Ett antal i vår närhet känner till våra planer och redan för över ett år sen har vi sakta men säkert börjat slita i rummet och smida planer för dess utseende. En del har undrat när det bli klart och tja, det vet vi inte helt säkert. Vad som säker är att vi satsar på ha invigning inom en rimlig framtid. Jag gillar generellt inte att lägga blogginlägg med work-in-progress men detta kommer bli ett undantag. Här kommer vi visa hur vår krog växer fram. Hoppas ni finner detta intressant och värdefullt om ni någon gång ska öppna krog.

Sommaren 2010.
Det var så här det startade.

Välkommen!  Detta är en liten hall in till stora rummet. De som följt denna blogg vet att det numera är tegeltak på taken.

På väg in i krogen. Svårt att tro men detta utrymme innehåller mest originaldelar på hela bygget, det mesta är dock dolt om kommer att bli synligt för envar.

Hemtrevligt? I taket solkig spännpapp, plastmatta av korkimitation och en sorgsen air av övergivenhet. Det är nästan så att plastblommorna vissnar. 

En liten kontorsdel också kan vara bra. Just här i udda kombination med en monsturös skånsk brudkista, vår första gemensamt köpta möbel för tio år sen. Nyttigheten med det inköpet har många gånger malts i våra tankar.

Detta som ni sett här är alltså utgångsmaterialet.

Vilka mål har vi?  En autentisk miljö av en lönnkrog från 1800-talets mitt som passar byggnadens ålder och förutsättningar. Exakt vad det innebär rent konkret kommer.

Det ska bli en hejdundrandes trevlig festplats som präglas av 1800-talspartaj med trånga slängpolskor, upptåg och skörlevnad. Egentligen är det där med skörlevnad något av en skimär då vare sig jag eller Anna-Maria är verkligt intresserade av vare sig starka drycker eller folk som är runda under fötterna. Därför kommer detta också bli en plats befriat från allt för starka varor, men det kommer ändå vara historisk klass på drickat!

 

Kommer slutresultatet bli så här som när Tobias Sergel besökte Krokeks ökända gästgiveri?

Fortsättning följer….

—————————————————————————————————————————

Veckans korta historiska kuriositet från Kurage: (Nytt inslag på bloggen!)

I Skedevi socken Östergötland hade man under 1800-talet  för vana att sätta ut uttjänta vävstolar i skogen för att använda som primitiva dass.

Kurage recenserar.
Under den här rubriken finns smårecensioner av sådant som på olika sätt kan relatera till denna bloggs innehåll.

Laila Duráns Scandinavian Folklore II. En uppföljare i samma bedårande folkdräktspornografiska anda. Lika väl utfört som förra gången, den få inte samma betyg denna gång då jag tycker det är väl mycket samiska dräkter och det intresserar mig inte särskilt rent subjektiv.
Betyg: 4 hårkullor av 5.

 

 

 

Annonser

7 kommentarer

Filed under Krogen

En ö i köket istället för en ranglig grillbricka.


Detta är vår nya köksö, det enda som fattas är en öppningsmekanism och färg.

Sedan två år tillbaka har vi haft en småful grillvagn i vårt kök som vi fått. Vårt kök saknar egentliga avställningsytor och var i behov av någon slags köksö. Grillvagnen har tills nu tjänat detta syfte med medelgod tillräcklighet och kommer tillräcknas nya krav i form av skötbord i badrummet.

I takt med att jag ägnat flera dagar till att göra verkstaden i ladan till något slags rum med en praktisk funktion, mer än en bod där man kastar in verktyg och allehanda skit. Efter att ha hämtat hem en hyvelbänk, strukturerat, hängt upp, kasserat, sparat och funderat kan till och med min fru hitta ett verktyg.

Köksöar är inget som generellt funnits i något bondhem men jag ville ändå skapa en sådan som kändes naturlig. I linje med köket i övrigt fick det bli pärlspont och samma golvlist som i resten av köket. Min inspiration kom ifrån en vedlår i spont jag hämtat från en gård. Den har en rejäl sockel, avfasade hörn och rundade hörn på skivan. Vedlåren var ett vanligt inslag i alla bondkök.

Vedlår av pärlspont i ett typiskt kök som de verkligen såg ut och en typisk statarunge med dragspel, precis som de såg ut. Nordiska museet.

Av en tillfällighet stötte jag på denna möbel när jag letade bilder till denna artikel. Denna tidiga diskbänk förstärker bilden av det formspråk som jag sökt. Detta är ett moderniserat kök från sekelskiftet och alla detaljer har klätts med masonit. Diskbänken var förmodligen ursprungligen en enkel zinkbänk. Den har likt min vedlår avfasade hörn och en golvlist som följer övriga kökets detaljer. Västergötlands Museum. 

Extra förmånligt var det att helt kunna tillverka köksön på sådan man har hemma, överbliven spont, en gammal köksbordsskiva, sockel och beslag. Stommen är gjord av reglar som jag klyft med cirkelsågen och golvlisten är spikad med klippspik. Det är bra att ha en hög gersåg när man ska såga höga golvlister och min sågar inte helt rakt men med noga fastspänning kan det avhjälpas. Bordskivan är avslipad då den är lackad och grundligt misshandlad med bestick.

3 kommentarer

Filed under Byggnadsvård på Liljerum, Trä

Ett flickebarn!


9 maj nedkom min fru Anna-Maria med en välskapt dotter. Förunderliga under.

Tack Herre, jag ska göra så gott jag kan, ty det står skrivet:

I fäder, reten icke edra barn, på det att de icke må bliva klenmodiga.

Kolosserbrevet 3:21


13 kommentarer

Filed under Övrigt & pålysningar

De åtta husen. En fotopromenad i ett kvarter.

Detta inlägg har sitt ursprung i en liten amatörmässig fotosession jag företog mig i Norrköping. Jag vill belysa hur olika vi tänker kring gamla hus. Hur de ska underhållas, hur de ska och kan se ut. Det handlar också om hus som en del av en stads kulturarv. Vilken relation ska svensken ha till vårt byggnadsbestånd?

Här nedan är två mycket små gator i Norrköpings äldre villabebyggelse. På gatorna står det fyra hus vardera byggda efter samma modell och proportioner.  De är uppförda under 20-talet skulle jag gissa på och hade troligen ett ganska likartat utseende från början.

Gata 1.

Hus 1.

Tilläggsisolering , bytta fönster, dörr, trapp och plastfärgsmålad panel, plåtinklädd skorsten.

Hus 2.

Kanske det bäst bevarade huset om det var så att husen ursprungligen var putsade likt många av husen från tiden var. Entrén är kanske delvis original. I vilket fall har fönstren bytts mot vippfönster med lösspröjs.

Hus 3.

Tilläggsisolerat och inklätt med plåtpanel, modifierad skorsten, tillbyggd balkong.

Hus 4.

Mexitegel, svarta betongpannor, storglas och brunbetsade detaljer.

Gata 2.

Hus 1.

Småspröjsade fönster och fina snickeridetaljer bevarade. Huset är målad med någon slags plastfärg och försett med brandtrappa och gunnebostängsel.

Hus 2.

Här har vi grå eternitplattor med fönster från till synes tre olika årgångar.

Hus 3.

Mexitegel med tillbyggd hall med balkong. Bytta fönster.

Hus 4.

Tillbyggt med garage, klätt med bred panel och svarta betongpannor.

Frågan?

Har vi som husägare skyldigheter? Hus är trots allt något vi bara bor i, eller har det kommit till att bli något mer?

22 kommentarer

Filed under Funderingar