Söndag med kniv och yxa i hand.

Denna söndag var föremål för en ovanligt lugn historisk verkstad på Norrköpings stadsmuseum. Norrköpings befolkning låg hemma och pöste med präktig dagen-efter illamående efter en stor överkonsumtion av kultur och rödvin. Norrköpings kulturnatt fullkomligt bombarderade de annars inte alltid kulturintresserade invånarna med god kultur. Helt plötsligt levde stan upp och alla skulle gå ut och titta på allt intressant, liksom bunkra upp för att slippa undan poesiaftnar, konstinstallationer, gallerier, salta pinnar och experimentjazz för ett helt år framöver.  Jag gillar kulturnatten.  Jag fick i alla fall smida lite på museet, skjuta lite svartkrut med kollegorna i Stenbocks karoliner, gå på improvisationsteater, lyssna på progressiv bluegrass och balkandansband, lyxfika och slutligen lyssna på performanceprogg på stadens antikvariat.

I vilket fall kan man säga att jag hade en lugn söndag på museet med nyfälld björk och vassa eggverktyg. Lite besökare hade jag iallafall och en trevlig backpacker-tysk som bestämt ville yxa fram en sked kombinerad med en stekspade.

För egen del blev det en slev och en stekspade med tveksam design. Största vinsten inför helgen var annars att jag skapligt lyckats slipa skedknivar.De är som bekant lite krångliga.

 

—————————————————————————————————————————

Kurage recenserar.
Under den här rubriken kommer jag i framtiden lägga smårecensioner av sådant som på olika sätt kan relatera till denna bloggs innehåll.

Pjäs: Farliga förbindelser. Östgötateatern. Något stel och segdragen uppsättning av Choderlos de Laclos pjäs från 1782. Estetisk tilltalande och bokstavstrogen till den grad att det blev trögt men ibland glimmar det i mörkret. Betyg: 2 teaterapor av 5.

Bok: P O Enquists Magnetisörens femte vinter. En tidstrogen och originell berättelse utan pardon, utmejslad i grov granit. Utan egentligen på allvar beskriva 1700-talets sceneri och miljö ingående är tidskänslan som en käftsmäll. Läs! Betyg: 4,5 svarta historier av 5.

Vapen: Flankörpistol m/1850. 19,85 mm, oergonomisk och kanske svenska arméns fulaste vapen genom tiderna. Dåligt försök till att designa något modernt av något som redan var omodernt vid denna tid. Håll hårt i den när du skjuter annars kommer du få ett märke av kornet i pannan. Betyg 2 kaffevedsklabbar av 5.

Advertisements

Lämna en kommentar

Filed under Övrigt & pålysningar, Trä

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s