Två nya bössor.

100000 besökare! Hurra! Kul att folk hittar hit och gillar det jag ordbajsar om. Jag uppskattar verkligen era kommentarer och de nya kunskaper som blottläggs där.

”Agitatorns hemlighet är att göra sig lika dum som sina anhängare, så att de tror att de är lika kloka som han”
Karl Kraus 😉

Det åker bössor hit och dit i samlingen och det verkar som den expanderar mer än den decimeras just nu. Det kanske är någon som tycker det är apart att samla på vapen och personligen tycker jag just den diskussionen är ointressant. För mig är de bästa samlarföremålen de som för det första är trevliga föremål när det kommer till estetik, variation och historia och för det andra antikviteter som kan brukas i dess ursprungsbetydelse och för det tredje att de kan brukas aktivt reenactmentsammanhang. Därutöver anser jag det gott om det är en hobby som kan bli självförsörjande på grund av andra samlares intresse och plånböcker. Mynningsladdare bjuder generöst på dessa faktorer.

Själv personligen är jag infant i samlandet och försöka komma åt de saker jag blir förtjust i. Jag har med tiden nischat mig till civila jaktvapen som är helstockade, gärna från 1700-tal och flintlås eller bra slaglåskonverteringar. Nyligen har två gevär som passar in i min hylla.

Gevär 1.


Detta gevär var troligen en omtyckt ägodel. De bästa bössorna  blev ofta konverterade till slaglås under 1800-talets mitt. För er som undrar vad en konvertering  är kan det lättast beskrivas med att man har byggt om vapnets lås till ett modernare, vanligen flintlås till slaglås som generellt började brukas på 1840-talet (nedan kan ni se flintlås respektive slaglås). Många samlare idag tillbakabygger slaglåsvapen till flintlås idag med hjälp av originaldelar eller nya delar. Idag är det svårt att föreställa sig att en bössa redan kunde ha 150 år på nacken när den konverterades till slaglås. Vilka bruksföremål har vi idag som genomgår samma slags process?

Många konverteringar är tattiga skapelser gjorda av landsbygdssmeder som byggt om en gammal bössa andra är utförda av professionella vapensmeder. Detta är ett exempel på en väl genomförd konvertering.  Smeden har prydligt avlägsnat eldstål och eldstålsfjäder och fyllt igen skruvhålen efter dem.

Vapnets alla dekorationer och metalldelar är i järn. Personligen gillar jag det mycket mer än mässing. Det var svårare att göra bra detaljer i järn eftersom de inte kunde gjutas utan var tvungen att smidas, graveras och filas fram.  Allt som glimmar är inte guld, här i dubbel betydelse. Favoritornamentet är sidobläcket, jag har aldrig sett något liknande. En liten drake eller liknande.


Detta vapen är på många sätt udda. Pipan har också en mycket egendomlig form. Den är grov i kalibern, 19 mm och har blivit försett med en spång upp på pipan. Att ha spång är något jag förknippar med moderna jaktvapen. Sen är pipans början några intressant halvmåneformade skåror. Majoriteten av jaktgevären från denna tid har oktagonala kammarstycken, dvs första delen av pipan är åttakantig.

När det kommer till vapnets proportioner är de nästintill perfekta. Bra balans, stilrent och stramt.  Längst fram finns en hornnäsa.

Geväret är 135 cm lång och kommer bli skjutas inom kort. Troligen sent 1700-tal.

Gevär 2.


Detta gevär är det andra gevärets småinavlade kusin från landet. Det är verkligen inte någon fulbössa, sådana finns gott om. Detta är lite mer underligt. Inledningsvis rör det sig om ett slaglåsgevär, låsets runda form skvallrar om att det torde vara ett 1800-talslås som konverterats. Det är en bra konvertering som är väldigt genuin. De har bytt bakre delen av kammarstycket och ersatt det med en integrerad nippel. Gevär 1:s nippelhållare är bara fastskruvad på sidan av kammaren.

Det rör sig om en professionellt tillverkat gevär som byggts om av en vapensmed. Linjerna är eleganta och stocken är fiskstjärtsformad. Men vad är det så som är konstigt? Jo det finns några underliga detaljer. För det första har hela geväret ådringsmålats. Varför då? Slitaget på färgen tyder på att det gjordes under brukstiden och det bör vara för att det ska, liksom i den enkla möbelsnickaren värld, likna ex valnötsstock i detta fall. Kanske är stocken i björk och jag har aldrig stött på en målad stock över huvudtaget. Vanligt knep på möbler som sagt under sent 1800-tal. Det ger bössan ett egendomligt utseende och det ser rätt taffligt ut. Liksom sidobläcket:

Hur tänkte någon här? Detta är typ det fulaste och minst passande sidobläcket någonsin. Det kan inte vara original och kanske är det till för att täcka upp någon ful skada eller så var det någon som spolade ner sin formkänsla just den dagen.

Den sista besynnerliga delen är att detta är en räfflad pipa. Idag är alla kulvapen räfflade för att öka på precisionen och detta experimenterade man med alltjämt århundradena igenom. Räfflorna vrider sig i pipan för att sätta rotation på kulan och stabilisera dess bana. Så långt är allt rätt men denna pipan är något så ovanligt som rakräfflad. Räfflorna är raka från början till slut. Det är som att köra brödrosten utan att ha sladden i.

Detta har prövats förut, på Armémuseet finns en militär jägarstudsare (militära jägarförband) med rakräfflad pipa.

Dessa brukades av Savolax fotjägare. Modellåret är 1793 och 1806 klagas det på att precisionen och räckvidden är dålig. Josef Alm skriver

De uppskattades dock ej vid regemenetet, ty på grund av sina raka räfflor sköto dessa vapen föga bätte än vanliga slätborrade infanterigvär och överträffade i skjutförmåga vida av regementets studsare m/1770

Lustigt nog är min bössa också av samma kaliber som jägarbössan ovan. Tål att undersöka om det är en utrangerad militärpipa som satts i civil bössa. Kan inte se om pipan är åttakantig hela vägen eller om bara kammarstycket är det.  Min pipa är dock två cm längre men å andra sidan så min pipa byggts om de sista två cm. Någon som har en bild på denna bössa eller på andra rakräfflade tingestar?  Det såldes en svensk på Walter borgs auktioner för några år sen

Kom gärna med praktiska fördelar med rakräfflat.

Bössa 2 är i vilket fall 133 cm lång och ska få en ny nippel och sen får vi väl se hur precisionen är.

Advertisements

1 kommentar

Filed under Antika vapen, Vapen

One response to “Två nya bössor.

  1. Intressant!
    Fast jag gillar även de gamla bysmedernas vapensmide, särskilt ur kulturhistorisk synvinkel. Håller på att lära mej mera…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s