Item Anna-Maria in Suthercopie tunicam blaueum.

I samband med min hustrus födelsedag förra året fick hon ett presentkort på en ny medeltidsklänning, eller kjortel som det heter i den korrektare terminologin. Jag vet egentligen inte var tiden kom ifrån att sy det här härket, det finns just nu ingen tid för sådana här handsömnadsmonster. Jag har ett helt hus som behöver undstyras från förgänglighetens förbannelse. Med tiden har man uppenbarligen blivit ytterst tidseffektiv, tiden fanns tydligen insprängt i bilresor, hembesök och på event under två-tre månaders tid.

Detta är den typiska mitten av 1300-talet-kjorteln 1a. Åtsittande, båtringad med knappar på ärmsluten. Inga vidare finesser. Skärningen är liknande den som återfinns i Margaretas gyllene kjortel med fyra våder (se bedrövligt föråldrad bild nedan). Denna skärning är praktisk på så vis att om vi någon gång vill så kan vi sätta knappar framtill, eller snörning. Min frus kurviga figur gör att är svårt att göra ett mönster utan knappar som sitter åt, men jag tycker vi lyckats skapligt (bilden är inte helt rättvis här). Anna-Maria vill ha en bekväm kjortel att kunna arbeta i, liksom bråka, gestikulera och skjuta båge.  ”Jag vill inte sitta på en filt och stöna bara för att jag är kvinna”, som hon brukar säga.

Källa: http://www.personal.utulsa.edu/~marc-carlson/cloth/uppsala.html

Varje ärm är försedd med 10 tyg knappar. Tyget är ett medellätt ljusblått kypertvävt ylletyg med en tydlig vävstruktur. Allt är sytt för hand med vaxad lintråd, alla sömnsmåner är vikta åt ett håll och fållade. Knappshålsfodret är fodrat med vitt linne. Alla kanter är fållade med fållsöm och kanten är också prickstickad. Nedtill och vid ärmsluten är fållen dubbelvikt och förstärkt med växtfärgat ullgarn som är inlagt i stygnen.

På tur är nu att sy en överkjortel till henne som kommer bli grym. Sen kommer jag nog inte sy mer 1300-talsgrejjer på väldigt länge. Tills jag snubblar på ett bra kläde och lite päls, men det är ju inte var dag det händer.

Hepp, är kommer en sommarbild från ett svinigt varmt Varberg som vi bevistade för några veckor sen med Albrechts bössor (mer bilder finns på fejjan) .

Jag önskar er en kall sommar, då både jag, Anna-Maria, Kurage, Nina och möjligen Gustava anser att folk som åker frivilligt till varmare klimat är lobotomerade. Kyla och frost över norden! Hellre småfrysa än svettas!

Bilden är snodd från Roger Magnusson i Carnis.