Skåpmat I: Pimp my sword.

I samband med att jag ska ta ett månads vikariat på en närbelägen fabrik och mala plast så startar jag en ny serie här på bloggen för att tillfredställa er läsare med material, eftersom jag troligen måste hantverka lite mindre. Jag har ett litet lager med artiklar som måste skrivas någon gång, jag vill ju ändå försöka samla allt på bloggen.

Först ut är min ombyggnad av ett av mina svärd.

Detta är faktiskt mitt första svärd någonsin, det är ett Paul Chen -Practical knight sword. Ett klassiskt billigt, men bra nybörjarsvärd. Köptes på Gotland 2003 om jag minns rätt. Här nere är den enda bilden jag har på det innan jag bestämde mig för att bygga om det, vilket skedde strax innan sommaren. Lagom till att jag skulle åka till Italien. Största anledningen till att jag ville bygga om det var att det skramlade fruktansvärt. Det brukar kunna avhjälpas med att linda tråd (syns på bilden), slå i ståltråd och nita ut tången med mera. Sen är ju svärdet rätt strykfult och alla har ett. På bilden kan också ses en läderskida, även den rätt ful.

Om vi börjar med ombyggnaden så finns mycket lite med på bild, men det är inte mycket att visa upp. Jag började med att spräcka träkaveln. Sen var det mycket våld som krävdes för att få loss knappen. Jag hade räknat med att den var gängad (i dagens versioner är det platt nitat tånge) och nitat längst upp. Det visade sig att tången var ihålig(!) och fylld med en slags plastmassa. Jag var tvungen att värma upp knappen under kontrollerade former så att plasten skulle brinna upp, det luktade mystiskt i hela smedjan. Deprimerande värre. Sen är knappen och parerstången i någon slags elak legering som inte rostar. Ett sliptest gav kopparfärgade korta gnistor, kineser kan det där med konstiga stålsorter. Det var bara att smida en ny parerstång och knapp. Att göra knappen är svårast men jag eftersträvade enkelhet. En 45mm rundstav kapades med vinkelslip och borrades upp. Sen smidde jag ett dorn som såg precis ut som tången och smidde upp hålet. Det deformerar knappen något så man får räkna med att slipa till den lite i efterhand. Jag ville ha en enkel knapp, det är sällan folk gör de plana diskformade knapparna trots deras vanlighet i fynden. Efter att ha gjort ett trähantag i ek (skit ner er alla dendrofiler som inte tycker att man ska ha ek i skaft pga av garvsyra o sånt larv…) så nitade jag ihop det. Jag gjorde en tjock nitbricka vilket jag tycker är fint. Nita ut med hjälp av värma med gaslåga och sen med nithammare.

Linda skaftet på samma sätt som jag skrev i denna artikel:

https://kurage.wordpress.com/2008/08/26/omlindning-av-hjalt/

Nu var det dags att ta tag  i skidan. Jag köpte mitt svärd på den tiden det var träskidor till Paul Chen-svärden,  numera är det plast.  Skidan slipades av, den täcktes med ett tunt ljust älgskinn. Jag brukar pensla lim på träet så att skinnet kan dras åt och på så sätt slimmas runt träet. Upptill viker jag in en bit för att få ett snyggt avslut upptill. Jag limmar också in ett hampasnöre 1 cm från mynningen, då får man en snygg upphöjning i skinnet som bältesremmen kan ta stöd mot. Sen syr man ihop baktill, jag valde att ha ”snea” stygn (vad ska man annars kalla det??). Sen skär man upp i skinnet för att passa in bältesremmen som är i två delar. Detta ska man tänka till lite inför, det är lika krångligt som det ser ut. Det är en vanlig upphägning som återges på bilder och i fynd från tidigt 1200-tal till åtminstone mitten av 1300-talet. Den är rolig att göra och kräver inte att man köper massa metalskrot som många andra svärdshäng. Tänker inte i detalj gå in på exakt hur alla grejjer ska skäras, det får ni, precis som jag, klura ut själva.

Jag tycker verkligen om resultatet. Nu ser svärdet ruffigt ut på bilden och det beror främst på att jag inte sköter om svärdet särskilt. Jag tycker om att det ser fältmässigt ut, patinering ger prylarna liv. Detta svärd är tänkt att vara ett sidovapen för en knekt och det blir inte så mycket bling-bling. Nu har svärdet varit med mig i 5 år och det är fortfarande favoriten på slagfältet. Det fick bättre balans i och med knappbytet vilket inte gjorde saken sämre.

Advertisements

Lämna en kommentar

Filed under Läder, Trä, Vapen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s