Liljerum – vår gård

Om Liljerums gård


Denna blogg handlar till stor del sen hösten 2009 om en av gårdarna i Liljerum som vi då förvärvade. Det är en avstyckad gård som vi ämnar att renovera på ett traditionellt vis med tidtypiska material och detaljer, det som vanligen kallas byggnadsvård. Vi anser det viktigt att vårda, bevara och använda de medel som huset mår bäst av och detta arbete ämnar vi dokumentera på denna blogg.

Historiskt sätt har Liljerum bestått av tre, eventuellt fyra gårdar, varav två har haft gemensamt angränsande tomter och en legat avsides.* Fortfarande än idag existerar samtliga tre gårdar men samtliga har styckats av och runt de två gårdarna har ett antal modernare hus tillkommit.

De tre gårdarna ur Sveriges bebyggelse. Sista bilden visar den avlägsna och den största gården, idag under namnet motsägelsebara namnet Lilla liljerum.   Vårt hus är det ni kan se på bild 1 och på bild två är granngården.

Äldsta kartan över Liljerum är från 1650 då (se beskuren bild ovan) då gården var ett kronohemman dvs en gård som ägs av kronan och som brukas av en arrendator. Intressant är att Liljerum då stavas Lillerum vilket ger namnet en helt annan innebörd. Liljerum omnämns något senare vid byggandet av ett nytt Brunnshus i Söderköping som vid tiden var en begynnande viktig hälsobrunn. När material år 1760 skulle anskaffas hämtades timmer från bönderna i bland annat Liljerum. Den rådande bebyggelsen på gårdarna verkar ha uppförts främst i samband med det laga skiftet som genomfördes på 1850-talet. Samtliga gårdars bostadshus verkar alla vara byggda på 1800-talets andra hälft. Enligt Sveriges bebyggelse har gården vid 1900-talets mitt 7,5 ha åker och 10 ha skog, 1 häst och 7 nötkreatur.

Gårdens byggnader
När det kommer till just vårt hus är det troligt att det uppfördes efter skiftet då det ligger på en liten annan plats än på de kartor som ritades inför skiftet. Det är en tvåkammarstuga i en och halv plan som vid sekelskiftet försetts med en trapphallsutbyggnad. Till huset hör även en mindre timrad lada från tiden innan skiftet. Denna lada är också försedd med murstock och drängstuga.

Innan gården avstyckades tillhörde också en lång lada och andra uthus som kan ses på flygfotot. Om man ser till kartan inför skiftet 1856 går det även att se ytterligare två hus som inte längre finns. I början av 1900-talet byggdes huset till och försågs med en trapphall som tydligt syns på detta bröllopsfoto från 1920. Det som också är intressant är att det längst vänster går att skymta ett litet hus med murstock. Numera återstår bara grunden och kanske var detta det gamla bostadshuset som sedan blev drängstuga eller undantagshus för det gamla folket. I samband med bröllopet verkar det som bostadshuset genomgick den första ordentliga moderniseringen, vad som exakt hände är svårt att fastställa men köket och trapphall kläddes med pärlspont och innertaket i köket isolerades om.

Närmare bild av huset, det nedre fönstret i trapphallen är idag borta, nedre fönstret på husets gaveln är breddat.

Under 1940-1950 genomgår huset liksom många andra hus på landsbygden stora moderniseringar. Det bekväma folkhemmet är på intåg och vadmalssverige spolas bort. Ett vattenburet värmesystem dras in i hela huset med kökspanna. När denna installeras rivs spis
kåpan och den skrymmande murstocken decimeras, badrum på övervåningen, rörspisen/kakelugnen slängs ut, smalspårigt lackat trägolv och linoleummatta. Exteriören ändras och huset kläs med eternit.

Bild flygfoto.Bild text: På bilden ser ni också boningshuset som är till den andra gården (se bild ovan). Huset var reveterat och i dåligt skick, det revs på 1980-talet.

Nästa stora renoveringsvåg inträder under 1980-1991 då huset får utbyggnad med hall och en extra toalett med tvättstuga samt pannrum. På tvättstugan/pannrummet byggs en balkong. Det gamla tegeltaket som var av ovanligt trekupigt tegel byttes mot svarta betongpannor.

Här står vi nu. Nu ämnar vi att återställa huset i sin forna glans med traditionella hantverkstekniker. Mycket få genuina detaljer återstår, de kan räknas på handens fem fingrar. Tre spegeldörrar, troligen ursprungligt golv i sovrummen och lite pärlspont i kökets tak.

Genom att hämta gamla dörrar, sätta in ny kakelugn, vedspis, renovera med tidsenliga metoder och begagnade och nya byggnadsdetaljer i tidsenlig stil försöker vi återställa husets i sin forna glans. Med denna blogg kan du följa med på resans gång och kanske blir du inspirerad att vårda vårt materiella kulturarv.

Historien om Liljerum är inte färdig än.

6 responses to “Liljerum – vår gård

  1. kurage

    Källor för att få fram ovan fakta:

    Sveriges Bebyggelse:Östergötland:Drothems socken
    Kommentar: detta referensverk finns på de flesta stadsbibliotek och där i kan man hitta bilder på de flesta gårdar i Sverige samt fastighetsstorlek. Finns i olika upplagor.

    Lantmäteriets hemsida.
    http://historiskakartor.lantmateriet.se
    Kommentar: Här kan man söka på olika kartor och dokument. Om man har råd kan man få kopior på handlingarna. Jag har exempelvis använt mig av
    Söderköping J133-8G6g68 Ekonomiska kartan 1946
    05-DRO-AVS31 Avsöndring 1905
    05-DRO-108A Övrigt 1813
    05-DRO-177 Laga skifte 1858
    05-DRO-228 Hemmansklyvning 1888
    Drothems socken Västtomta nr 1 Storskifte 1793
    Drothems socken Västtomta nr 1 Storskifte 1793

    Söderköpings hembygdsförenings digitala fotoarkiv.
    http://www.stragnhildsgille.se/bildarkiv/index.php
    Kommentar: Hembygdsföreningen har digitaliserat hela fotoarkivet med sökord.

    Sankt Ragnhilds Årsbok 1996.
    Kommentar: Ibland går det att hitta små notiser om man har tur.

  2. kurage

    Jaha, det var ju länge den historien höll. Hittade på lantmäteriet en äldre notis från 1730, där namnet konstigt nog var Lillerum och det råder ingen tvekan om att det är samma plats som menas.

    Liljerum och Lillerum, innebörden i platsens namn blir ju helt annorlunda. Kan lantmätaren stavat fel? Behöver mer källor på detta.

    Källa:
    Drothems socken Stintorp nr 1 Skattläggningsberedning 1730

  3. Har du kollat med riksarkivet? När jag gick igenom vår gård (som jag trodde var 1700-tal, som äldst 1600-tal) visade det sig att den är känd sedan medeltiden, enligt källor som diplomatoriet kunde ta fram!

  4. kurage

    Du har helt rätt där Henrik, någon gång ska jag titta i RA men i mån av tid. Det jag tycker är fantastiskt är att de upplysningar jag fått fram kommer från de internetbaserade arkiven.

  5. Det finns källor på riksarkivet också. Bland annat 15- och 1600-talskartor. Har du tittat där?

  6. Pingback: Liljerum XXVII. Från maskros till röd ros. « Kurage -Hantverk, historia och reenactment

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s