Krogen VI. Husmoderns krusbärssaft och vad drack man på 1800-talet egentligen?

I Skövde drack man brännvin iallafall. Västergötlands museum.

1800-talets drycker bland vanligt folk

I samband med att vi gjorde saft på jobbet kom jag att tänka på vad man drack på 1800-talet och vad man skulle kunna tänkas hitta på för roligt i krogen. Den allmänna dryckeskulturen som det brukar pratas om då det gäller denna tid  domineras av dryckerna, öl och sprit. Till dessa kan vi lägga sällskapsdrycken kaffe som snabbt vann gehör även i de breda folklagren. Vistades du i en mer borgerlig miljö kunde det tänkas att du även drack te, vin och diverse importerade spritsorter. Men om vi bortser från dessa ovan nämnda drycker vad kan vi då hitta?

Jag ger er därför, ett försök till en liten guide till 1800-talssvenskens dryckeskultur, fyll gärna på med fler drycker!

Svagdricka
Svagdricka är en mörk maltdryck som har gamla anor i Sverige, nämns redan under 1600-tal. Under 1800-talet är den främst känd som en sötad måltidsdryck och törstsläckare med en låg alkoholhalt. Får ett starkt uppsving i och med den växande bryggerinäringen under sent 1800-tal. Svagdrickan kan man också göra ölsoppa på vilket var vanligt förekommande.

Vattenlingon
De bästa lingonen hälldes i flaskor med vatten och korkades igen. Vatten och lingonen dracks som förfriskning vid kalas.

Saft
Saft kan har gjorts på många vis och på många olika frukter och bär. I en 1600-talskälla ur SAOB står det:

Til at insylta Fruchterna är och nyttigt, ther om gode Huushållare wetenskap hafwa, först at göra Must och Saffter aff them.

Saften var inte alltid sötad, sockret blir billigare och populärare under slutet av 1800-talet men är ingalunda en vardagsartikel bland allmogen. I princip alla bär och frukter som finns växande i Sverige har använts. Lite mer ovanliga är slånbär, smultron och tranbär.
Sättet att framställa saften är ofta olik vår tids vanliga kokningsmetod, ett sätt att göra körsbärssaft var att ta lika bär och socker i en kruka som man lägger lock på som tätas med rågdeg. Krukan ställs sedan i en kittel med vatten som får koka i 6  timmar. Därefter buteljeras innehållet i krukan. En bra källa till saftsorter är den stora uppsjö med husmoderslexikon och receptböcker som dyker upp under sena 1800-talet. Märk dock att dessa ofta är anpassade för en borgerlig publik.Vill man vara på den bonniga sidan så söta ytterst lite eller prova med honung. Osötad blåbärssaft förekommer exempelvis.

Must
Snarlik saften är musten som omnämns frekvent sen 1500-talet och är egentligen råsaften av bär och frukt. Musten fermeterades i regel till vin men förekommer ibland som ren, osötad dryck.

Enbärsdricka
Enbär användes till att göra olika drycker, ofta genom att koka bär och ris tillsammans. Koket sötas och jäst tillsätts och det får jäsa i 8 timmar. Drycken buteljeras sen och dricks. Varianterna är många och ibland kokades riset med torkade äpplen, päron och äppelskal. På samma sätt går det att bara nyttja enbär. Enligt Nils Keyland drack denna dryck av såväl hög som låg.

Kaffesurrogat
Surrogatkaffe är främst förknippat med krigstider men även under 1800-talet experimenterade man med ersättningar. Fattigt folk drack sällan rent kaffe men substitut gjordes ofta på rostad råg. Ett annat vanligt surrogat kallades knarter och gjordes på en ojäst deg av potatismos och havremjöl.

Kvass
Denna dryck har sitt ursprung i  Ryssland men återfinns även på svenska landsbygden. Den påminner som svagdricka och görs på malt och grovt bröd och som jäses.

Dricka på bröd
Bröddricka gjordes på grovt bröd som man häller kokande sockervatten på. Med tillsatt jäst får drycken jäsa 2 timmar och buteljeras.

Dricka på torkad frukt
Med äpplen och päron som legat länge som vid vinterförvaring kan man göra dricka. Frukten får dra i vatten ett par dagar tills vattnet blir gulbrunt. Vätskan silas, värms och socker och jäst tillsätts. Drycken får sen jäsa vid spisen i några dagar. Denna dryck var särskilt populär vid jul.

Cider
Drycken cider är en fermeterad must vanligen gjord på äpplen eller päron. Den tycks inte funnit någon större spridning bland de bredare folklagren trots stor popularitet i England och de brittiska besittningarna i Nordamerika.  Det finns emellertid exempel på att svenskar som utvandrade till Amerika kom i kontakt med drycken under sent 1600-tal.

Qivinfolken (i Nya Sverge 1illaga) maat efter swenskt maner och brygga godt Dricka; desz utan weta de giöra åtskillige drycker af applen och Persikor, hwilken förra de kalla Seider, mycket liuflig at dricka.  (Rudman 1697)

Cider blir under sent 1800-tal vanligare i den borgliga kultursfärens kokböcker men som allmogedryck tycks tillgången vara begränsad. Sverige har inte haft någon stark tradition av fruktodling om man jämför med England eller Frankrike.

Mjölk
Mjölk dracks vanligen inte utan förädlades till allsköns andra mejeriprodukter. När den dracks var ofta färsk, sötmjölk, I vissa fall späddes den med vatten till något som kallades sötmjölksblanne och dracks som måltidsdryck. Blanne kunde också göras på långmjölk. Kärnmjölken som blev över vid smörkärningen dracks ofta och ansågs extra hälsosam.
I delar av Skåne finns en tradition att blanda mjölk med maltdrycker såsom svagdricka.

Björksav
Björklagen har brukats i många hundra år i björkrika platser och i vitt skilda sammanhang. Ett utmärkande drag är dess användning i nödbröd istället för annan degvätska eller att koka välling på. Den har även druckits ren men också som bas i andra drycker. Björksaven ansågs hälsobrinande och tappades om våren. Har skrivit om det förut.

—————————————————————————————————————————

Husmoderns krusbärssaft anno 1892.

Detta recept är hämtat ur Mathilda Langlets Husmodern i staden och på landet. Det är en heltäckande manual för den idealiska hemmafrun. Utgångspunkten har en stark förankring i den borgliga kulturen och visar knappast hur den genomsnittlige svenska kvinnan vid denna tid förväntades agera. Intressant kuriosa är synen på aga, där Langlet förordar att pappan aldrig ska slå barnen utan detta är kvinnans uppgift för de slår inte lika hårt.

När det kommer till krusbärssaften gläntar den lite på dörren när de kommer till de lite mer ålderdomliga sätten att göra saft.  Här ges exempel på alternativa användningsområden där råsaften kan nyttjas som ersättning för citronsyra.

Mina sommarjobbare på museet plockade bären på museets innergård och stötte dem sedan men en gammal potatisstöt. Därefter fick bärmoset jäsa som i receptet. Det jäste i drygt 1 dygn vilket resulterade i en ganska kraftig jästdoft.

I min stackars gamla silduk fick sen saften rinna av under dagen. Råsaften fick därefter koka och socker tillsättas. Kokböckerna från denna tid gillar socker och ofta kan saftrecepten bli ohemult söta men i detta fall kändes proportionerna ganska ok.

Vid buteljeringen hände en olycka av sällan skådat slag. Saften var troligen något för varm för när den hälldes i flaskan hördes ett tydligt knäpp och helt plötsligt bildades hastigt en pöl runt flaskan. Den hade spruckit på ett ganska spektakulärt sätt. Ibland hjälper det inte med ett idylliskt upplägg.

Nåväl, en hel del saft kunde räddas och hällas på en annan passande flaska. Saften smakade bra och den suspekta jästlukten vi kände tidigare fanns det inga spår av.  Skål!

—————————————————————————————————————————

Veckans korta historiska kuriositet från Kurage:
Under 1800-talet reducerades antal krogar ganska snabbt i Stockholm, troligen på ganska goda grunder. Från 1  krog på 60 personer år 1800 till 5670 personer per krog år 1900.

Kurage recenserar.
Östgötsk spickekorv. Denna korv görs av ett litet östgötsk charkföretag och har en stark air av gammelsverige. Få ingredienser varav salt torde vara den mest framträdande tillsammans med ister. Du behöver dricka till, samt ordentliga tänder. Helt ok i små doser, du känner ådrorna kloggas igen när du äter.
3 saltstoder av 5.

Filmen Tillsammans. Jag såg Tillsammans när den kom ut för nästan tio år sen och tyckte den var helt ok. Nu såg jag om den och den gav mig helt nya djup som jag inte såg första gången. Det är en fantastisk berättelser om vuxna som dåliga förebilder samt att den är ett mycket tidstroget porträtt av 70-talets Sverige. Bra skit.
5 folkabussar med blommor på av 5.

About these ads

12 kommentarer

Filed under Krogen

12 responses to “Krogen VI. Husmoderns krusbärssaft och vad drack man på 1800-talet egentligen?

  1. Johan Käll

    5670 är ju rätt många att välja på person..
    kuriöst.

  2. kurage

    Haha, syftningsfel la grande….

  3. I Skåne ska man ha blandat dricka (dvs alkoholsvag maltdryck) och mjölk till vad som kallades drickablandning. Har för mig att den tradityion även fanns i södra delarna av Halland och Småland också. Men man kan framförallt hitt ainformation om det i lite olika arbeten av Nils- Arvid Bringeus…den jag har hemma för tillfället som nämner det i förbigående är Matkultur i Skåne, men jag vet att han ska ha skrivit något mera ingående om det hela i andra artiklar.

  4. kurage

    Tack Daniel, jag skriver in det i ovan artikel! Hittar du någon källa specifikt så meddela gärna.

  5. kurage

    Receptet på Kvasse återfinns i den fantastiska lilla boken Mat och dryck när seklet var ungt av Rut Wallensteen-Jaeger. Den handlar bara om Östergötland egentligen. I korta drag lyder det:

    7 liter vatten
    3 liter malt
    1 kaka grovt osötat bröd.

    Skär malt och bröd i bitar och lägg i en påse gjord av en grov handduk, lägg påsen i en stenkruka och vik påsens öppning kring krukans kant. Häll i kokande vatten. Detta ska ske vid 22 på kvällen och stå över natten med en tallrik som lock. Vid 10 på morgonen ska man lägga i jästen. Påsen tas upp och hängs på en käpp mellan två stolar med ett kärl under. 20 gram jäst löses i en halv kopp ljummet vatten och röres ner i drickan om övertäckt får stå och jäsa i 12 timmar tills skum bildas på ytan. Skumma av och tillsätt det som runnit ur påsen. Den klara kvassen slås på butelj och ställdes i källaren. Efter 8-14 dagar är det klart för att dricka.

    Berätta gärna om du genomför detta!

  6. Elin Berg

    Spännande och lärorikt!

    Har det förekommit dricka gjord på björksav i Sverige? Detta har visst varit populärt i Ryssland, och jag tänker att björkar är det ju ingen brist på i Sverige…
    Rückerschöld har, om jag inte missminner mig, ett recept på mousserande vin gjort på björksav men jag har svårt att tro att det var något som producerades ute i stugorna.

    • kurage

      Elin, jag har skrivit om björksav förut och om champange-vin på björksav! Jag har glömt att föra in saven dock så jag gör det!

      http://kurage.wordpress.com/2011/04/23/fattig-mans-ko/

      Här följer ett känt recept från “Den swenske Kocken” 1837:

      Champagne-win af björklake. För att erhålla en halfankare Champagne-win tages 9 kannor björklake och 8 skålp. socker, helst puder- eller lumpsocker. Detta inkokas till sex kannor. Under kokningen skummas flitigt hwarefter saften silas genom hårduk uti den ankare, hwaruti det skall förwaras. När saften är lagom warm att emottaga jästen, så ilägges 3 à 4 skedblad deraf, samt 8 i skifwor skurna friska citroner med skalen, dock utan kärnor. Slutligen ihälles 1 kanna gammalt franskt win, och efter jäsningen tillsprundas ankaren wäl, och den bör ej under en månad röras, samt ligga i god källare. Winet aftappas sedan på torra och klara buteljer, som icke bör wara fulla på en tredjedel när, samt korkas och hartsas wäl.

  7. Halvor

    interessant her er Hanna Winsnes bok ”Lærebog i de forskellige dele af husholdningen”. Mye drikke og gode tips om stiving av snipper og fjerning av flekker. http://www.dokpro.uio.no/litteratur/winsnes/frames.htm

  8. kurage

    Bra Halvor, i vilken kontext verkar denna Hanna Winsnes? Många recept ser lovande ut:
    28. Sukker-Øl.
    29. Champagne-Øl.
    30. Ingefær-Øl.
    31. Ædikke.
    Vine.
    32. Stikkelsbær-Viin.
    33. Ribs-Viin.
    34. Blaabær-Viin.
    35. Kirsebær-Viin.
    36. Kirsebær-Ratafia.
    37. Liqueur.
    38. Mandel-Liqueur.
    39. Blomme-Liqueur.
    40. Ribs-Liqueur.
    41. Heggebær-Brændeviin.
    42. Kirsebær-Brændeviin.
    43. Punsch-Æxtrakt.
    44. Ægge-Punsch.
    45. Melke-Punsch.
    46. Iis-Punsch.

  9. Halvor

    Hanna Winsnes startet sin karriere som frustrert, ung prestefrue i en periode der prestefrua var forventet å delvis lede bygdas kvinner, dels spre ny kunnskap om….alt. Hun var frustrert over at det ikke fantes tilgjengelig informasjon om hvordan man driver husholdet på en storgård. Da hun ble eldre skrev hun denne boka for at andre unge prestefruer (og andre som trengte informasjonen) kunne bruke den som oppslagsverk. Kom første gang ut 1845. Settes vanligvis i bås med andre norske husholdningsbøker som Henriette Schønberg-Erkens ”stor kokebok for større og mindre husholdninger” (1914) og Olaug Løkens ”Madstel og Husstel for almindelige Husholdninger” (1897. spør du meg er boka genial.

  10. Pingback: Krogen VIII. Flaskhistoria. | Kurage -Hantverk, historia och reenactment

  11. Pingback: Äppeldricka från Karlslund. En östgötsk fuldricka. | Kurage -Hantverk, historia och reenactment

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s