Marknadsåkarens nya kläder.

 

 IMG_4616

Som med många yrken behövs arbetskläder vilket också gäller mitt. Sällan däremot måste man plocka ut dessa persedlar i ett sådant enkelt skick som i platta tygstycken. Men där tyglängder erbjuds är inte jag den som avböjer ty man kan ju faktiskt skapa något nytt i sin vandring i 1300-talets mode. Jag anser mig kommit ganska långt i forskningen kring 1300-talets mode men epoken bjuder fortfarande på nya överraskningar. Resultaten utmanar den gängse bilden och det breda forskningsmaterialet bjuder till nya vyer. Jag hoppas att med detta första arbetsplagg kunna visa på lite nya perspektiv på 1300-talets mode, det är inte säkert att det lyckas med jag är glad om jag får erbjuda något nytt till någon.

 Så till plagg nr. 1.

Jag har sytt en fotsid kjortel som är en härlig syntes av troliga 1300-talskällor. Kjorteln är sydd Korps tunna vadmal i färgerna grön och gul. Den är försedd med tennknappar ner till naveln, krage och totalt 12 kilar (4:a i varje sida och kluvna kilar fram och bak).

Källor.

Jag vill förlägga denna kjortel till 1340-talet och framåt. Modellen är avsedd att vara ledig och inte åtsittande vilket kan tänkas reaktionärt under 1300-talets utveckling mot allt mer tighta kläder. Emellertid är det viktigt att påpeka att  lediga kläder samexisterade  med den gängse bilden av 1300-talets mode. Detta gäller särskilt för övergångsperioden 1330-1350. Det finns de som menar att frontknäppta plaggens införande var för att skapa åtsittande kläder, riktigt så enkelt är det dock inte då det finns bildmaterial och arkeologiskt material som pekar på frontknäppningen som en allmän och troligtvis mycket praktiskt dräktdetalj. Även om det trots allt är så att någon slags frontknäppning är viktig för att skapa åtsittande kläder. För att lyfta fram dessa mer ovanligare frontknäppta plaggen har jag valt att lyfta fram en praktfull modemässig bastard baserad främst på olika 1340-talsmanuskript:

 kjortel1kjortel2

 Dessa bilder är i från Alexanderromanen och Waltermanuskriptet, båda 1340-tal. Den första är en överkjortel medan den andra en vanlig kjortel. Det finna många kjortlar från denna tid då knapparna går olika långt ner och de flesta jag sett är stängda nertill. Dessa är uppenbart stängda nertill och minst knälånga.

Sömnadstekniska detaljer

Jag har för första gången valt att sy ihop hela plagget med förstygn, endast ärmsöm, axelsöm och kragsöm är sydda med efterstygn. Jag har valt förstygn eftersom det är vanligt i fyndmaterialet och för att det är snabbare än efterstygn. Förstygn kan motiveras med många skäl, det går fort vilket var relevant i en tid då alla kläder syddes för hand, förstygn skapar en mer elastisk söm som också vid stark belastning brister istället för att dyrt hemvävt eller köpt tyg revas. Förstygn skapar ett annat slags handsydd utseende där sömmen från utsidan framträder som något vågig, till skillnad från efterstygn som är mer rak. Alla fållar är vikta över varandra vilket även det går fortare än att fälla sömnsmånerna åt olika håll. Detta ger också ett visst utseende på sömmarna från utsidan och de ter sig mindre osynliga. Alla fållar är fällda med fållstygn och kanten har sedan prickstickats med förstygn. Detta gör mycket för plaggets utseende då det stadgar upp kanten och fungerar samtidigt som en dekoration. I fynd från London förekommer även rader med dubbla prickstickningar.

 IMG_4619IMG_4622

IMG_4621IMG_4626

Kjorteln är försedd med enkla tennknappar framtill som är gjutna i en egentillverkad gjutform av kalksten. Förlagan är något oklar men en liknande knapp finns i historiska museets databas, daterad till vikingatid/högmedeltid. Det huvudsakliga är dess halvsfäriska form med plan baksida. Det är första gången jag gör metallknappar till en medeltida dräkt, tygknappar har alltid rådande och dessa knappar kändes som en trevlig kontrast i färgerna.

Som knapphålsfoder har jag använt oblekt linne vilket jag tycker passar bättre än siden vilket såvitt är det vanligaste knapphålsfodret i fyndmaterialet. Tygets enkla karaktär påbjuder linne, det vore knappast historiskt troligt med något annat. Jag har försett kjorteln med en krage vilket är ovanligt i det samtida medeltida bildmaterialet men det förekommer några exempel som jag valt basera min kjortel på, Kjorteln nr.63 i grönlandsfynden är även försedd med en 27mm hög krage (som ursprungligen varit något högre vilket jag höftat ca 35 på min kjortel. Både i fyndet och på bilden från Alexander-romanen är en knapp placerad på kragen. Kragen är fodrad med linne.

 herjol63

När det kommer till kilarnas utformning har jag använt mig av grönlandsfynden nr 38 och 41. Båda utrustade med fyra kilar i sidorna och samtliga fynd har fram och bakkilar som går högt. Det finns bland vissa en uppfattning om att dessa sidokilar är ett slags förslag på att göra åtsittande kläder, en slags mönsterkonstruktionens vagga. Detta tror jag föga på då dessa plagg uppenbarligen inte är åtsittande, en uppfattning som delas av flera forskare.

 herjol38herjol41

 

I samband med iordningställandet av kjorteln lagade jag mina patinor med nytt ovanläder. Patinor är bra och snygga

IMG_4625

Ha en fin sommar nu ska jag på marknad i Norge!

About these ads

9 kommentarer

Filed under Textil

9 responses to “Marknadsåkarens nya kläder.

  1. Ojoj! Oerhört tjusigt! Jag vill förstås gärna ta en närmare titt, för kunskapens och inspirationens skull!

  2. Very nice Anders. Really like the use of the combination of the 4 gores from one of the Herjolfsnes dresses with the buttoned one!

  3. Trevligt Anders… Kul med kläder som skiljer sig lite från det jag är van att se. Speciellt dina patinor tycker jag är intressanta. Hur är de att gå i? Vad har du använt för material?

  4. kurage

    Tackar tackar,

    Patinorna är i tätvuxen furu typ. De funkar bra att gå i men inte att springa. Jag hade de på fötterna en hel helg nu precis. Gick bra men de är väldigt hårda så det är något påfrestande…

  5. samuelvargthunberg

    Ja det har blivit lite skillnad på kläderna från våran första pilgimsvandring.

    /Vadmalsmannen

  6. Krikkan

    Jag tycker det är jätteintressant det du skriver om sämnadsteknik. Kan du inte lägga upp eller maila mig lite mer bilder, närbilden på sömmen? I kanten och hur det ser ut där du fällt sömmen.

  7. Även jag är lite nyfiken på patinorna, finns det nån möjlighet att du vill dela med dig av fler bilder? Är modellen baserat på något fynd eller liknande?

    /Hannah

  8. Rikissa

    Kan du ge någon idé hur mycket tyg hade du för din mycket fin kjortel? Om min lord ska ha en liknande?

  9. kurage

    Jag uppskattar att du bör klara dig på 3meter ungefär, den är väldigt vid nertill.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s